Sverige
Norge
Finland
Danmark
- Monoblock från SolidLine-serien
- Kan kopplas i klass A
- Har både XLR och RCA in
- Väger 19.5 kg
Tyska Vincent har genom åren skämt bort oss med extremt välljudande och generöst byggda förstärkare. På sent 90-tal/tidigt 2000-tal så skördade man stor framgång med sitt försteg SA-93 och monoblocken SP-991. Varför ska man ändra på ett vinnande koncept?
Plattformen i SP-995 är baserad på just SP-991, men man har gjort flera ingrepp och uppdateringar, vilket lyft återgivningen till en helt ny nivå. En stor bidragande orsak är den nydesignade DC-servon med förbättrad spännings- och strömförsörjning.
Då detta är ett monoblock så behöver du alltså två stycken för ett stereosystem. Fördelen med monoblock är att du får en helt separat uppbyggnad per kanal. En egen transformator, nätdel, kondensatorbank m.m och noll interferens mellan höger och vänster kanal, då kretsarna huserar i ett varsitt chassi.
Vikten på 19.5 är väldigt imponerande, då två SP-995 tillsammans väger in på 39 kg. Här har du ett överflöd av muskler som driver de inkopplade högtalare med bravur och helt utan stress. Förvänta dig headroom vad gäller dynamik och en oas av ljudlandskap framför dig i soffan. Det ska vara gott att leva!
Klass A eller klass A/B?
Att välja är lätt. En knapptryckning på frontpanelen väljer hur tomgångens belastning på transistorerna skall vara. Väljer du klass A så kommer SP-995 att bli en genuin klass A-förstärkare med hela 100 Watts uteffekt. Med geniun menas att steget ej går över till klass A/B-koppling ifall effektbehovet blir större. I klass A/B-drift förmår SP-995 att leverera 350 Watt nere i 2 Ohm. För detta kan vi tacka en massiv ringkärne-transformator på 450 VA, 16 stycken FET-utgångstransistorer och en rejäl kondensatorbank på 80.000 uF.
XLR eller RCA?
Detta monoblock är en fullt balanserad konstruktion, vilket innebär att de sista procenten i absolut ljudkvalitet uppnås via XLR-ingången. SP-995 har givetvis även en RCA-ingång, och väljare för detta finns via en knapp på frontpanelen. Både drift samt ingångsval sköts via slutna, solida reläer, utan signalförsämring eller möjlighet till oxidation av kontaktpunkterna.
